<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>maxa.nu &#187; Tadzjikistan</title>
	<atom:link href="http://www.maxa.nu/tag/tadzjikistan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.maxa.nu</link>
	<description>en blogg av Niclas Strindell</description>
	<lastBuildDate>Thu, 22 Jul 2010 08:01:22 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Va?! Är jag kvar i Tadzjikistan?</title>
		<link>http://www.maxa.nu/allmant/va-ar-jag-kvar-tadzjikistan/651/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/allmant/va-ar-jag-kvar-tadzjikistan/651/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 08 Jan 2010 11:42:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=651</guid>
		<description><![CDATA[Jag tror inte det är sant! Vaknade jag i Tadzjikistan idag? Där hade vi ständiga strömavbrott och ransonering av strömmen ... (klicka rubriken för att läsa posten)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag tror inte det är sant! Vaknade jag i <a href="http://www.maxa.nu/category/vara-ar-i-tadzjikistan/">Tadzjikistan</a> idag? Där hade vi ständiga strömavbrott och ransonering av strömmen när det blev kallt på vintern. Spänningen kunde sjunka ner till 100 volt i uttaget när folk försökte värma sina hus med el. Man sa, &#8221;nu är det pomidor&#8221;. Pomidor är ryska för tomat. Glödlamporna lyste med rött sken. Detta trots att Tadzjikistan producerar <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Vakhsh_River">mest el i världen per capita</a>. Men elen tillkom inte folket.</p>
<p>Idag vaknar jag med en <a rel="nofollow" href="http://www.dn.se/ekonomi/varning-for-stromavbrott-1.1023638">varning för strömavbrott</a> och <a rel="nofollow" href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/elbolag-kallar-in-extra-personal_4054853.svd">tiodubblat elpris</a>. Orsak: Kärnkraftindustrin i Sverige kan inte leverera. Har Sverige blivit ett U-land? Exporterar vi inte en massa el?</p>
<p>Bäst att stänga av datorn.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/allmant/va-ar-jag-kvar-tadzjikistan/651/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>583 hemlösa efter jordbävning i Tadzjikistan, eller var det 10000, Svd?</title>
		<link>http://www.maxa.nu/allmant/583-hemlosa-efter-jordbavning-tadzjikistan-eller-var-det-10000-svd/624/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/allmant/583-hemlosa-efter-jordbavning-tadzjikistan-eller-var-det-10000-svd/624/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 06 Jan 2010 16:48:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=624</guid>
		<description><![CDATA[Jag är ju ingen journalist, så jag ska väl inte försöka förstå mig på media. Men man kan undra när ... (klicka rubriken för att läsa posten)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag är ju ingen journalist, så jag ska väl inte försöka förstå mig på media. Men man kan undra när det är aktuellt med en korrigering av det man tidigare publicerat. SvD skrev i söndags &#8221;<a href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tiotusen-hemlosa-efter-skalv_4028579.svd">Tiotusen hemlösa efter skalv</a>&#8221;. Det är ju sannerligen värt en rubrik! Men dagen efter sa de tadzjikiska myndigheterna att siffran var <a rel="nofollow" href="http://www.msnbc.msn.com/id/34671975/ns/world_news/">783</a>, inte 10.000. Igår hade siffran sjunkit till <a rel="nofollow" href="http://www.khovar.tj/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=17195">583</a> (tack och lov). Då måste man väl ändå få undra, borde inte åtminstone intresset hos den som skrivit artikeln fångas såpass att han/hon följer upp och kollar vad som händer i Tadzjikistan? Nähä, det var &#8221;ingen&#8221; som skrev artikeln. Den kom från TT-AFP. Rör det någon journalist i Sverige att 10.000 blir hemlösa i Pamir mitt i vintern? Nä, inte en artikel! Tadzjikistan är för långt borta. Kanske för långt bort även för mina bloggläsare. Men jag tänker skriva i alla fall, för det berör mig.</p>
<div id="attachment_626" class="wp-caption alignnone" style="width: 604px"><a rel="attachment wp-att-626" href="http://www.maxa.nu/allmant/583-hemlosa-efter-jordbavning-tadzjikistan-eller-var-det-10000-svd/624/attachment/vanj_gas_station/"><img class="size-large wp-image-626" title="Gasstation i Vanj, Tadzjikistan" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2010/01/Vanj_gas_station-594x446.jpg" alt="Gasstation i Vanj, Tadzjikistan" width="594" height="446" /></a><p class="wp-caption-text">Gasstation i Vanj, Tadzjikistan. Bilden är tagen före jordbävningen. <br />Visar den bara för att ge en uppfattning om hur området ser ut.</p></div>
<p>Skalvet i lördags mätte 5,3 på Richterskalan och hade sitt epicentrum i Vanj  i södra Pamir. Området ligger långt ifrån civilisationen och de drabbade byarna är svårtillgängliga. 98 hus är totalförstörda och ca 1000 andra är skadade. Tre skolor och ett 30-tal andra officiella bygnader är förstörda.  Här är en filmsnutt som visar något av förödelsen:</p>
<p><object><embed src="http://www.rferl.org/flash/MediaPlayer.swf?cache=" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="594" height="552" allowfullscreen="true" flashvars="configFilePath=http://www.rferl.org/GetFlashXml.aspx?param=4960|user|video" /></object></p>
<div class="wp-caption alignnone" style="width: 604px"><a rel="nofollow" href="http://www.cyclingwithoutborders.org" ><img class="size-large wp-image-625" title="Väg nära Vanj i Tajikistan" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2010/01/Vanj_Tajikistan-594x396.jpg" alt="Väg nära Vanj i Tajikistan" width="594" height="396" /></a>
<p class="wp-caption-text">Väg nära Vanj i Tajikistan. Bilden är tagen före jordbävningen. Visar den bara för att ge en uppfattning om hur området ser ut. Rapporter säger att mer än 3 km vägar förstörts i jordbävningen. Inte så konstigt va? &nbsp; <span>Foto: <a rel="nofollow" href="http://www.cyclingwithoutborders.org">Markus Wagner<br />
</a></span></p>
</div>
<p>Som väl är har man för årstiden ovanligt milt väder i området, runt noll grader. När vi bodde i Tadzjikistan kunde vi ha nedåt -20 grader december-januari, bara det en smärre katastrof med de dåligt isolerade husen och den otillförlitliga infrastrukturen. Min vän pastorn i huvudstaden Dushanbe berättade igår att de hade +18, något vi aldrig var med om i januari under <a href="http://www.maxa.nu/category/vara-ar-i-tadzjikistan/">de fem åren vi bodde i Tadzjikistan</a>. Jag önskar vi hade varit där nu och kunnat åka upp till Vanj och hjälpa till. Nu får vi be en bön istället.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/allmant/583-hemlosa-efter-jordbavning-tadzjikistan-eller-var-det-10000-svd/624/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Gamla och nya tankar om våra år i Tadzjikistan</title>
		<link>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/gamla-och-nya-tankar-om-vara-ar-i-tadzjikistan/380/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/gamla-och-nya-tankar-om-vara-ar-i-tadzjikistan/380/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 16 Oct 2009 09:24:01 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Våra år i Tadzjikistan]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=380</guid>
		<description><![CDATA[För något år sedan tänkte jag att jag borde skriva några rader om våra år i Tadzjikistan medan jag kommer ... (klicka rubriken för att läsa posten)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>För något år sedan tänkte jag att jag borde skriva några rader om våra år i Tadzjikistan medan jag kommer ihåg något. Jag tog mina gamla frågor som jag inte hade fått svar på medan vi bodde där, googlade och fann att idag finns väldigt mycket mer information om händelserna i Tadzjikistan än vad som fanns för några år sedan. Jag skrev sida upp och sida ner under en lördag men sedan har det blivit liggande. Nu tänkte jag att om jag skickar upp det på bloggen så kan jag få lite struktur på det. Jag har förstås inte tid med det här just nu mitt i studierna, men till jul hoppas jag kunna fortsätta. Kanske till och med lägger ut en del av breven vi skickade hem från missionsfältet. Vi får se. Här kommer de två första &#8221;kapitlen&#8221; jag skrev den där lördagen:<br />
<a href="http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/">1. Missionärer på en krutdurk</a><br />
<a href="http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/forsta-resan-med-familjen-till-tadzjikistan/334/">2. Första resan med familjen till Tadzjikistan</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/gamla-och-nya-tankar-om-vara-ar-i-tadzjikistan/380/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Första resan med familjen till Tadzjikistan</title>
		<link>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/forsta-resan-med-familjen-till-tadzjikistan/334/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/forsta-resan-med-familjen-till-tadzjikistan/334/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Oct 2009 19:46:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Våra år i Tadzjikistan]]></category>
		<category><![CDATA[mission]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=334</guid>
		<description><![CDATA[Detta är en fortsättning på inlägget Missionärer på en krutdurk
I mars 1999 satte vi oss på ett flygplan till Moskva, ... (klicka rubriken för att läsa posten)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><small>Detta är en fortsättning på inlägget <a href="http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/">Missionärer på en krutdurk</a></small></p>
<div id="attachment_386" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-full wp-image-386 " title="Familjen Strindell sommaren 2000" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/Stridellfamily.jpg" alt="Här är vi på väg tillbaka till Tadzjikistan efter semester sommaren 2000." width="300" height="225" /><p class="wp-caption-text">Här är vi på väg tillbaka till Tadzjikistan efter semester sommaren 2000. (Letar vidare efter bilden från 1999)</p></div>
<p>I mars 1999 satte vi oss på ett flygplan till Moskva, en stad som jag lärt mig älska under alla våra genomresor. Det var första gången jag tog med min familj utomlands, och detta var ingen nöjesresa. Min fru Marianne åkte med tre små barn mot ett okänt land hon bara sett på foto, inte för ett besök, utan för att bo där, kanske flera år. Hon grät på planet. Av sorg, av skräck, och av glädje.<span id="more-334"></span></p>
<p>Planen var att vi skulle resa vidare mot Tadzjikistan redan nästa morgon, men i Moskva fick vi ett oroväckande telefonsamtal från Sverige. Man hade hört rykten om oroligheter i Tadzjikistan och missionsledningen beordrade oss därför att stanna i Moskva till dess säkerhetsläget förbättrats. Detta var en tid då kommunikationerna fungerade oerhört dåligt i Tadzjikistan och det var svårt att få tillförlitliga uppgifter om säkerhetsläget. 1992, endast ett år efter att Tadzjikistan blivit självständigt, utbröt ett blodigt inbördeskrig som varade i fem år och krävde bortåt 100 000 dödsoffer. Ett fredsavtal undertecknades 1997 men stridigheter blossade då och då upp så sent som 1999 i landets södra delar. Nu var vi ju inte på väg till söder, men efter den farliga <a href="http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/#november_98">incidenten några månader tidigare</a> när familjen <a href="http://rborgso.blogspot.com/">Borgsø</a> hade fått fly hals över huvud, hade vår säkerhetspolicy skärpts och nu var det bara att finna sig i att vänta i Moskva. Att vänta var väl inget problem, men vi undrade förstås om våra planer skulle raseras totalt.</p>
<div id="attachment_338" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-medium wp-image-338 " title="Domodedovo Airport" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/Domodedovo_airport-300x200.jpg" alt="Domodedovo Airport" width="300" height="200" /><p class="wp-caption-text">Domodedovo Airport</p></div>
<p>Eftersom de befarade oroligheterna inte gick att bekräfta fick vi glädjande nog klartecken att åka vidare från Moskva mot Hudjand efter ett par dagar. Flygbiljetterna hade bokats om och vi skjutsades ut till Moskvas ”inrikesflygplats” Domodedovo. Domodedovo är än idag inte speciellt gästvänligt, men för den som mins hur flygplatsen var på 90-talet så ter den sig idag som ett nöjesfält i jämförelse. Vi kunde ingen ryska på den tiden och på inrikesflygplasten brydde man sig inte om att det kunde dyka upp en och annan utlänning. Lyckligtvis var det inte mitt första besök i Ryssland, annars kunde vi nog ha fått för oss att ryssar är ett ogästvänligt folk. Man måste förstå att det är <em>kultur</em> i före detta Sovjetunionen att en serviceperson ska visa totalt ointresse för att hjälpa dig. Snarare ska man om möjligt finna något sätt att krångla till tillvaron för dig samtidigt som man ser ut att njuta av att ha kontroll över den lilla värld på två kvadratmeter som man blivit tilldelad auktoritet över. We made their day! I första kontrollen uppdagades att vi missat att vi bara hade rätt att vara i Ryssland i 72 timmar. Nu fick de sitt lystmäte. Man höll oss i en kall vänthall i två timmar (våra pojkar var 2, 3 och 5 år gamla) utan att tala om vad man tänkte göra med oss &#8211; ett viktigt inslag i spelet! Till slut fick vi veta att man skulle släppa iväg oss mot några hundra dollar i ”böter”. Efter ytterligare tre kontroller (på den tiden hade man kvar den fiffiga sedvänjan att kolla <em>både</em> pass och biljetter vid <em>alla</em> kontrollerna) var vi framme vid gaten.</p>
<p>Alla andra passagerare satt sedan länge i flygplanet och väntade på en grupp försenade piloter från Tajik Airlines som hade varit på kurs i Moskva. Även vid gaten hittade man något av intresse i våra papper, och än en gång fick vi se ansiktsuttrycket som talade om stora och näst intill oövervinnerliga problem. Som en räddare ur nöden dök den tadzjikiske piloten upp och vi började prata med varandra. En tadzjik är alltid gästvänlig, men denne pilot tyckte nog det var lite extra spännande att få med sig en svensk familj på flygplanet till Hudjand, så han försökte förhandla för oss hos myndighetspersonerna. Men en förhandling mellan en tadzjik och en rysk myndighetsperson är inte peer-to-peer precis, och tidvis såg även piloten ut att vara orolig ut för oss. När piloten till slut måste gå till flygplanet  såg läget mörkt ut för oss. Jag minns inte riktigt hur det gick till, men en stund senare steg vi in i flygplanet.</p>
<div id="attachment_335" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-full wp-image-335 " title="Tupolev 134" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/tu-134.jpg" alt="Tupolev 134" width="300" height="205" /><p class="wp-caption-text">Tupolev 134 med sitt karaktäristiska navigatorbås längst fram</p></div>
<p>Här möts vi av något säreget med före detta Sovjetunionen som är lite svårt att beskriva. Vi kliver in i det som enligt ryssen är ett inrikesflygplan, och visst är det påtagligt sovjetiskt – en gammal Tupolev 134 med militärgrå stålstolar och varningslampor som verkar tagna ur 60-talets rymdprogram – men samtidigt är det tydligt att vi kliver rakt in i <em>Asien</em>. På golvet ligger persiska mattor, och ovanför dörrarna sitter mistlar gjorda av taggiga buskar, avsedda att skrämma bort onda andar. Det ger en förnimmelse av hur stort Sovjetunionen var, vilka mångskiftande och rika kulturer som annekterats och blandats, och som trots den kommunistgråa prägeln ändå konserverats på ett spännande sätt.</p>
<p>Det är bara män på flygplanet, förutom min fru Marianne. Alla är mörka, förutom våra blonda pojkar. Alla stirrar på oss. Mannen framför mig kan lite engelska. Han är förstås gästvänlig och bjuder oss på tadzjikiskt vis att gästa hans hem, men han är också bekymrad. ”Det är farligt för en familj som er att bo i Tadzjikistan”, säger han. Så börjar den 4 ½ timmar långa flygresan söderut.</p>
<p>Fortsättning följer&#8230;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/forsta-resan-med-familjen-till-tadzjikistan/334/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Missionärer på en krutdurk</title>
		<link>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Oct 2009 16:16:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Våra år i Tadzjikistan]]></category>
		<category><![CDATA[Afghanistan]]></category>
		<category><![CDATA[Emomali Rahmonov]]></category>
		<category><![CDATA[Hudjand]]></category>
		<category><![CDATA[Mahmud Khudoberdiev]]></category>
		<category><![CDATA[mission]]></category>
		<category><![CDATA[Sayid Abdulloh Nuri]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>
		<category><![CDATA[United Tajik Opposition]]></category>
		<category><![CDATA[UTO]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=234</guid>
		<description><![CDATA[Jag kom till Tadzjikistan första gången i juni 1997. Inbördeskriget pågick fortfarande men i norra delen av landet där vi ... (klicka rubriken för att läsa posten)]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_376" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-full wp-image-376 " title="Tadzjikiska soldater under inbördeskriget i Tadzjikistan" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/7807-8_0001.jpg" alt="Tadzjikiska soldater under inbördeskriget i Tadzjikistan" width="300" height="240" /><p class="wp-caption-text">Enkelt utrustade tadzjikiska soldater bär en sårad kamrat under inbördeskriget i södra Tadzjikistan 1992Källa: BBC Motion Gallery</p></div>
<p>Jag kom till Tadzjikistan första gången i juni 1997. Inbördeskriget pågick fortfarande men i norra delen av landet där vi skulle predika var läget relativt lugnt. Veckan efter vår ankomst skrevs fredsavtalet under av president Emomali Rahmonov och ledaren för the United Tajik Opposition (UTO), Sayid Abdulloh Nuri. Detta satte officiellt punkt för ett fem år långt inbördeskrig med mellan 50.000-100.000 dödsoffer. Sex veckor tidigare hade President Rachmonov blivit utsatt för ett mordförsök i den stad där vi nu skulle missionera de nästföljande fyra veckorna. Med den kunskap jag idag har om läget vid den tidpunkten så kan jag bättre förstå den spänning som låg i luften och som mötte oss lika påtagligt som den 35-gradiga värmen vid flygplatsen i Hudjand. Flygplatspersonalen undrade nervöst vad vi skulle göra i Tadzjikistan och upplyste oss om att detta inte var den lämpligaste platsen för utlänningar just nu. Vi lyssnade inte på det örat. Vi hade ju ett uppdrag.<span id="more-234"></span></p>
<div id="attachment_355" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-medium wp-image-355 " title="Vi predikar vid en spontan samling vid en brunn i en bergsby i Tadzjikistan 1997" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/team-97-2-300x203.jpg" alt="Vi predikar vid en spontan samling vid en brunn i en bergsby i Tadzjikistan1997" width="300" height="203" /><p class="wp-caption-text">Vi predikar vid en spontan samling vid en brunn i en bergsby i Tadzjikistan 1997</p></div>
<p>Vårt team på åtta personer var ett av många korttidsteam som vår församling sände till Tadzjikistan det året. Missionär Stefan Åslund som hade varit på plats sedan januari gav oss den bästa introduktion man kan få i hur man missionerar i en främmande kultur. (Stefan har förblivit mitt stora föredöme på detta område och det han lärde mig har jag lärt andra.) Vi missionerade vilt i fyra veckor och under tiden talade Gud till mig om att jag skulle återvända till Tadzjikistan som missionär på heltid.</p>
<h5>Läget i norr förvärras</h5>
<p>Medan jag åker hem och förbereder mig och min familj för missionärslivet så fortsätter ett annat krig i Tadzjikistan – kriget om demokratin. Efter mordförsöket på presidenten strax före vårt besök så anklagas presidentens politiske motståndare, Abdumalik Abdullajonov från Hudjand, för att ligga bakom attentatet. Detta används som förevändning för att arrestera mellan 200-280 personer i Hudjand, sådana som anses vara anhängare till Abdullajonov. Man förbjuder folksamlingar och den församling som börjat spira och växa under 1997 genom våra missionärers arbete får inte längre samlas i de lokaler man använt i flera år. Våra missionärer som anlänt i början av 1997 får inte förnyade visum och måste resa hem efter ett år. De missionärer som kommit in under hösten 1997 blir allt hårdare bevakade och trakasserade av KGB. De drar sig undan församlingen och startar ett humanitärt arbete för att få en chans att stanna kvar i landet. Gud välsignar arbetet med gatubarn och ett långtgående samarbete med FN inleds för att distribuera mat till stora delar av norra Tadzjikistan.</p>
<p>Trots fredsavtalet fortsätter strider att blossa upp i landets södra delar under hela 1997 och första halvan av 1998. UTO lämnar tillfälligt fredsprocessen i januari 1998 eftersom man anser att Rachmonov och hans regering inte håller vad man lovat. I mars 1998 utbryter fullskaliga eldstrider i utkanten av huvudstaden Dushanbe. Freden verkar oerhört skör. Så långt har dock hela Leninabad-regionen med Hudjand i centrum varit förskonad från eldstrider.</p>
<h5><a name="november_98">Hudjand attackeras</a></h5>
<div id="attachment_356" class="wp-caption alignright" style="width: 310px"><img class="size-full wp-image-356 " title="Överste Mahmud Khudoberdiev, en sovjetveteran från 80-talets krig i Afghanistan" src="http://www.maxa.nu/wp-content/uploads/2009/10/khudoberdiev3.jpg" alt="Överste Mahmud Khudoberdiev, en sovjetveteran från 80-talets krig i Afghanistan" width="300" height="361" /><p class="wp-caption-text">Överste Mahmud Khudoberdiev, en sovjetveteran från 80-talets krig i Afghanistan, anfaller Hudjand i november 1998.</p></div>
<p>I november 1998 anfalls plötsligt Hudjand en av krigsherrarna från inbördeskriget i söder. Överste Mahmud Khudoberdiev, en sovjetveteran från 80-talets krig i Afghanistan, lyckas med 1000 man invadera staden på några timmar. Överste Khudoberdiev hade blivit en av huvudaktörerna i inbördeskriget när han 1992 försvarade den etniska minoriteten uzbeker i Kurgan-Tube. Tadzjikistan har alltid haft en stor minoritet uzbeker (23 % år 1989) som fullt ut deltagit i samhällsbygget och innehaft befattningar på alla nivåer. Men under inbördeskriget vände sig folkgrupp mot folkgrupp och klan mot klan och den stora minoriteten uzbeker i Kurgan-Tube fann sig plötsligt hotade och blev så småningom avväpnade av regeringstrogna styrkor från grannstaden Kuljab. När uzbekerna på detta sätt förödmjukas flyr Khudoberdiev till Uzbekistan.  Där finner han både skydd och stöd och kan bygga upp ett eget motoriserat infanteriförband. Med detta invaderar han alltså Hudjand i november 1998, av allt att döma för att inrätta en autonom region. Sughd-regionen (Leninabad) är till stor del befolkad av etniska uzbeker och ligger mycket strategiskt i den bördiga Ferganadalen. Dessutom är många i regionen besvikna på regimen i Dushanbe, vilket möjligen uppmuntrar Khudoberdiev att tro att han ska lyckas med sitt tilltag. Andra bedömare tror att Khudoberdievs motiv är att säkra sitt drogsmugglarmonopol i regionen.</p>
<p>Våra missionärer hamnar mitt i de korta men intensiva eldstriderna och tvingas hastigt fly till Uzbekistan och vidare hem till Sverige. De lämnar efter sig ett stort missionsarbete i november 1998. Det är detta arbete vi får gå in i när vi blir utsända i mars 1999.</p>
<p>Fortsättning: <a href="http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/forsta-resan-med-familjen-till-tadzjikistan/334/">Första resan med familjen till Tadzjikistan</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/vara-ar-i-tadzjikistan/missionar-pa-en-krutdurk/234/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varför maxa?</title>
		<link>http://www.maxa.nu/allmant/varfor-maxa/20/</link>
		<comments>http://www.maxa.nu/allmant/varfor-maxa/20/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 17 Feb 2009 07:24:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Niclas</dc:creator>
				<category><![CDATA[Allmänt]]></category>
		<category><![CDATA[framgång]]></category>
		<category><![CDATA[förverkliga]]></category>
		<category><![CDATA[ledarskap]]></category>
		<category><![CDATA[lyckas]]></category>
		<category><![CDATA[maxa]]></category>
		<category><![CDATA[potential]]></category>
		<category><![CDATA[Tadzjikistan]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.maxa.nu/?p=20</guid>
		<description><![CDATA[Den verkliga potentialen visar sig först i den dynamik som uppstår när du börjar hjälpa andra människor att finna sin plats och lyckas med det de är ämnade att göra. Då sätter du igång en process med en multiplikationseffekt som är enorm.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När jag för några år sedan var missionär i <a href="http://www.maxa.nu/category/vara-ar-i-tadzjikistan/">Tadzjikistan</a> och ständigt tränade människor omkring mig till ledarskap, till funktioner men också till att helt enkelt lyckas med livet, föddes tanken att på ett mer strukturerat sätt dela med mig av de principer jag arbetade efter. Min grundfilosofi handlade helt enkelt om att man endast kan &#8221;förverkliga dig själv&#8221; genom att hjälpa andra att lyckas. Ja, jag vet &#8211; uttrycket &#8221;förverkliga dig själv&#8221; är både pinsamt och andas 90-tal. Men det är lite kul att använda uttrycket just för att skapa kontrast till alla guider typ &#8221;fyra steg till hur du kan förverkliga dina drömmar&#8221; som skräpade ner media då.</p>
<p>Det är klart du ska förverkliga dig själv! Men för att göra det så måste du veta din potential, och här har framgångscoachen inte en susning om han/hon inte känner Skaparen.</p>
<p>Skaparen gjorde människan till <em>medskapare</em> med en potential som är enorm. Men denna potential förlöses endast när människan sätter sina gåvor i omlopp och investerar dem in i andra människors liv.</p>
<p>Om du missar den här dimensionen i livet så missar du ditt syfte. Du maxar inte. Du är skapad med en oerhörd potential att skapa, producera, påverka och förändra. Men den verkliga potentialen till avtryck i historien kommer du inte att se en glimt utav så länge du tror att du kan &#8221;förverkliga dig själv&#8221; utan hjälp av andra, och utan att hjälpa andra. Den verkliga potentialen visar sig först i den dynamik som uppstår när du börjar hjälpa andra människor att finna sin plats och lyckas med det <em>de</em> är ämnade att göra. Då sätter du igång en process med en multiplikationseffekt som är enorm.</p>
<p>- Ja men då handlar det ju inte bara om mig! Nej, just det. Du är beroende av andra och du är ämnad att ära andra. Endast då har du en chans att förverkliga dig själv, att bli det du är tänkt att vara. Störst är att ge sitt liv för andra. Bibeln kallar detta att vara en god förvaltare av sina gåvor. Det är då du maxar. Det finns ingen annan väg att <a href="http://www.maxa.nu">maxa</a>.</p>
<p>Nu vet du bakgrunden till att jag skaffade domänen <a href="http://www.maxa.nu">maxa.nu</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.maxa.nu/allmant/varfor-maxa/20/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
